Оригинальный текст 1.14

(1.14)
tataḥ śvetair hayair yukte mahati syandane sthitau |
mādhavaḥ pāṇḍavaś caiva divyau śaṅkhau pradadhmatuḥ ||
śrīdharaḥ : tataḥ pāṇḍava-sainye pravṛttaṁ yuddhotsāham āha—tata ity-ādibhiḥ pañcabhiḥ | tataḥ kaurava-sainya-vādya-kolāhalānantaraṁ mahati syandane rathe sthitau santau śrī-kṛṣṇārjunau divyau śaṅkhau prakarṣeṇa dadhmatur vādayāmāsatuḥ | ||14||
madhusūdanaḥ : anyeṣām api rathasthatve sthita evāsādhāraṇyena rathotkarṣa-kathanārthaṁ | tataḥ śvetair hayair yukta ity-ādinā ratha-sthatva-kathanam | tenāgni-datte duṣpradhṛṣye rathe sthitau | sarvathā jetum aśakyāv ity arthaḥ ||14|| 
viśvanāthaḥ : na vyākhyātam.
baladevaḥ : atha pāṇḍava-sainye pravṛttaṁ yuddhosavam āha—tata iti | anyeṣām api ratha-sthitatve saty api kṛṣṇārjunayoḥ ratha-sthitatvoktis tad-rathasyāgni-dattatvaṁ trailokya-vijetṛtvaṁ mahā-prabhāvatvaṁ ca vyajyate ||14||